Fem goda råd

Fem beteenden har i en rad studier visat sig ha ett positivt samband med kärlek och tillfredsställelse i förhållande till partnern

• Positivitet –  bete sig på ett glatt och optimistiskt sätt

• Öppenhet – berätta om sig själv och samtal om relationen

• Försäkringar – budskap om att partnern och förhållandet är viktigt

• Sociala nätverk – ha tillgång till gemensamma vänner och sammanhang

• Dela uppgifter – jämlikt ansvar för att utföra gemensamma uppgifter

Källa:  Journal of Social and Personal Relationships, 2000, vol. 17(6): 827 – 842

Utveckla ditt parförhållande – ett antal frågor att reflektera över och samtala kring


Tillfredsställande och svårt
Det är tillfredsställande men också svårt att vara två. Möjligheterna är stora men fallgroparna många. Om just mitt förhållande är mödan värt kan bara jag avgöra. Finns det tillräckligt av glädje, bekräftelse, utmaningar, trygghet, attraktion? Forskaren John Gottman hävdar att i stabila förhållanden går det fem positiva uttryck (ömhet, humor osv) på ett negativt (ilska, kritik osv).

Det ideala parförhållandet
Det ideala parförhållandet är ouppnåeligt. Vi kan bara fråga oss om det känns som om vi är på väg åt rätt håll eller åt fel håll. Vi kan fråga oss om samtalet, dialogen har en given plats i vårt gemensamma liv som en hävstång att ta oss ur låsta lägen? Vi kan ställa många fler frågor och därigenom finna samtalsämnen, för inre samtal med oss själva eller yttre samtal med andra, speciellt den vi valt att leva med som partner.

Frågor som rör familjedemokrati

1. Ta hänsyn till bådas behov
Kan vi fatta gemensamma beslut, beslut som innebär att båda är med på noterna? Är de beslut vi fattar verkligen gemensamma eller är det vanligt att jag eller min partner släpper taget om min/sin ståndpunkt för tidigt, går med på saker för husfridens skull? Vill jag finna en lösning som tar hänsyn både till mina och min partners behov? Litar jag på att min partner också tänker så? Upplever vi ”makt att” i stället för ”makt över”.

2. Säga vad jag tycker och känner
Är det lönt att känna efter vad jag vill, är det lönt att säga vad jag tycker? Har jag energi att stå fast och säga en gång till tills han/ hon i någon mån förstått eller åtminstone tar mig på allvar? Hur är det för min partner?

3. Kunna och våga lyssna
Vågar jag lämna min egen upplevelse av verkligheten och ta in den andres, även om det innebär att jag ställs inför ett svårt beslut? Är jag öppen för att det min partner säger kan ha betydelse även om jag inte håller med eller inte ens förstår? ”Jag hör vad du säger men förstår inte riktigt, vill du förklara mer”.

4. Fortsätta samtala
Har vi tålamod och tillit att fortsätta ett samtal även om skillnaden i utgångspunkter verkar oöverstiglig? Om vi släpper ett ämne för att vi kört fast, brukar vi då ta upp det igen ganska snart för att inte lämna det olöst?

Frågor som rör balans mellan att vara rädd om sig själv och att bry sig om den andra –
Frågor som rör behovsbalans

5. Behålla sitt eget
Om jag är öppen, respektfull för min partners sätt att tänka, känna, vara, riskerar jag då att förlora mig själv? ”Det han/hon säger är nog rätt och då måste jag ha fel”. Eller kan jag behålla och respektera mina tankar och känslor samtidigt som jag respekterar dina även om ditt och mitt är i konflikt? ”Jag förstår hur du tänker men så här tänker jag. Hur kan vi lösa det ?”

6. Alla kan förändras, den enda jag kan förändra är mig själv
Försöker jag med hot, tjat eller andra påtryckningar få min partner att förändra någon svåraccepterad del av sitt beteende? Eller nöjer jag mig med att uttrycka mina önskemål tydligt och sedan koncentrera mig på att se till att inte bli överkörd eller utnyttjad?

7. Räcka till
Får alla lojaliteter, till min partner; till barnen, till den egna ursprungsfamiljen, till vänner, till arbetet, ett tillräckligt stort utrymme? Får jag tid för mina egna behov? Slits jag hela tiden eller går det mestadels att knyta ihop till en rimlig helhet?

8. Ärliga känslouttryck
Kan jag och min partner använda känslouttryck både för att beskriva hur vi känner (gråt = jag är ledsen) och för att ge ett budskap till den andre (gråt = trösta mig, tyck synd om mig)? Eller använder vi känslor som maktmedel? Försöker vi styra varandra med manipulativa känslouttryck? Förtäckt budskap: ”Om du inte gör som jag vill kommer jag att bli arg, deprimerad, sur….”.

9. Sanna behov
Kan jag skilja mellan min partners sanna behov och hans/hennes försök till otillbörliga fördelar? Kan jag hävda mina egna sanna behov och när det behövs säga nej utan att få dåligt samvete? Kan jag också, när så behövs, säga ja och göra en uppoffring utan att kräva tacksamhet?

Frågor som rör det gemensamma föräldraskapet

10. Delat ansvar för barnen
Känns det tryggt att vara två om att ta det stora ansvaret att vara förälder? Är ansvaret delat även om vi har lite olika roller och uppgifter? Är någon av oss benägen att underskatta sin egen betydelse för barnen? Litar jag på att min partner älskar barnen lika mycket som jag, ser deras behov, är beredd att göra nödvändiga uppoffringar? Litar han/hon på mitt engagemang i barnen?

11. Respektera olikhet i syn på barnen
Har jag respekt för min partners sätt att bemöta barnen även om det skiljer sig från mitt? Står jag ut med att min partner är mildare, alternativt strängare, än jag? Har vi å andra sidan utrymme att kritisera varandra som föräldrar om det den andre gör verkligen oroar? Vågar jag tydligt ta strid, ta barnens parti om det verkligen behövs? Gör min partner det?

12. Lära av den andre
Kan jag lyssna på vad min partner ser vad gäller barnen som inte jag ser och kan han/hon lyssna på mig? Är jag medveten om hur starkt den egna barndomen styr hur jag formas som förälder, och att min partner har andra minnen av sin barndom än jag har?

13. Skydda barnen
Kan vi hålla barnen utanför våra egna olösta konflikter? Är barnen fria att utvecklas och vara trygga utanför våra inre angelägenheter? Går barnens behov före de vuxnas?

Frågor som rör hur vi och vårt förhållande växer och utvecklas

14. Stimulera ”växande” hos varandra
Blir jag omskakad i mötet med min partner? Växer jag och utvecklas som människa? Eller bromsas jag, t.o.m. krymper? Törs jag låta min partner växa och utvecklas?

15. Både beroende och oberoende
Om min partner skulle lämna mig, via dödsfall eller skilsmässa, skulle jag då kunna stå på egna ben? Är jag beroende i form av ”jag skulle sakna dig” eller i form av ”jag kan inte leva utan dig”? Är jag beroende av min partner utan att ha förlorat min förmåga till oberoende? Hur beroende är min partner av mig, känns ansvaret för tungt eller för lätt?

16. Vara stolt, inte skämmas
Är jag ibland stolt över min partner och kan han/hon vara stolt över mig utan att den egna självkänslan får en törn? Får min partner å andra sidan göra ”dumheter” utan att skuggan alltför tungt får falla på mig? Får jag göra bort mig utan att min partner försöker ta ansvar för det?

17. Lösa upp spänningar
Har vi nära till att låta negativ spänning övergå i avslappnande skratt – eller gråt? Har vi tillgång till andra läkande möten som vardagliga ömhetsbetygelser i ord eller handling? Kan vi ge varandra trygghet och skydd när tillvaron är tuff?

18. Ha trevligt och kul med varandra
Kan vi inspirera varandra till givande diskussioner/samtal? Finner vi gemensamma trevliga tidsfördriv? Uppstår emellanåt ömsesidigt lustfylld sexuell samvaro?